Installationen Zonen är utställningens centrala verk. Det består av tre separata element: Regn I och II, Röd skog I-IV och Två månar.

Installationen Zonen är utställningens centrala verk. Det består av tre separata element: Regn I och II, Röd skog I-IV och Två månar.

När kärnreaktorn i Tjernobyl havererade i april 1986 påverkades inte bara mänskligheten utan också naturen och djurlivet. Skogen i närområdet dog av strålningen och inom några kvadratkilometer färgades tallarna onaturligt röda. Denna röda skog är än idag en zon som är farlig att vistas i och därmed också en plats som blivit omsvärmad av myter och berättelser. Konstnärsduon Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten undersöker i sin utställning naturens dramatiska svanesång och livets långsamma återvändande. Bombastiskt och skört på samma gång, genom såväl svepande penseldrag som geometriskt precisionsbroderi.

Den gamla industrilokalen som utgör konsthallen har en stark karaktär och inte sällan utmanar raderna av träpelare besökarens upplevelse av utställningarna. Men den här gången är de helt rätt. Visserligen gråa, men de skapar en fin visualisering av den döda skogens kala torrakor och blir därmed en viktig del av hela installationen. 

Alla verk är placerade på väggarna och när man kommer in är det naturligt att cirkulera medurs genom konsthallen. De dominerande verken är rödtonade målningar i storformat som också sätter känslan av inferno i lokalen. Eld I och Eld II skulle kunna kallas triptyker, även om de består av sex målningar var. Utförda på vinkelställda pannåer upplever man dem olika när man närmar sig och passerar. Från varje håll syns tre bilder, och med den avståndsförskjutning de har uppstår också ett visuellt djup i perspektivet. Motiven är både vidsträckta vyer och närstudier av slingrande växtlighet.

Allra störst är Zonen som egentligen består av flera separata verk. Formatet påminner om vepor eller gobelänger som likt fanor hänger från tak till golv. Det ger installationen tyngd och monumentalitet.

Kontrasten till de mindre verken är tydlig, både i storlek och framtoning. Dessa är alla tryck på försilvrat eller förgyllt glas, vilket skapar skimrande ljusblänk och med de mörka motiven en djup spegeleffekt. Känslan är att de skulle kunna varit hologram eller tittskåp rakt in i väggen. Här råder beslöjad skymning eller gryning och den rådande dystopin mildras något av lugnt betande hjortar i pastorala scenerier.

Cecilia Aaro och Matilda Fahlsten erbjuder med sin utställning en suggestiv upplevelse som är lätt att uppslukas av. Liksom 1700-talets Caspar David Friedrich låter de landskapet förmedla känslorna och bygga upp intensiteten. Här har stormens öga redan passerat men vetskapen om att katastrofen fortgår i det tysta fyller utställningen med en känsla av vemod. Hoppet ligger i att tiden har sin gång och att flora och fauna sakta men säkert repar sig. Eller som Jeff Goldblume’s rollfigur Ian Malcolm uttryckte sig i Jurassic Park: Life finds a way.

Parallellt med Den röda skogen visas minnesutställningen Motljus, med verk av Blekingekonstnären Rolf Palvén (1933-2024). Större akrylmålningar i abstrakt expressionism dominerar, alla i relativt dov färgskala. Jag fastnar särskilt för de figurativa motiven i litet format, uttrycksfulla porträtt utförda i teckning och blandteknik.

Del av utställningen, med verket Blå skog med siluett i förgrunden.
Del av utställningen, med verket Blå skog med siluett i förgrunden.
Ruiner, print på glas med försilvrad baksida.
Ruiner, print på glas med försilvrad baksida.
Detalj av verket Monument, utfört i juteväv, vinylfärg, pärlgarn, guldtråd, papper, bläck, duk och kol.
Detalj av verket Monument, utfört i juteväv, vinylfärg, pärlgarn, guldtråd, papper, bläck, duk och kol.
Glöd och aska samt Hjortar och eld. Båda print på glas med förgylld baksida.
Glöd och aska samt Hjortar och eld. Båda print på glas med förgylld baksida.
Skoldag, ca 7 x 8 cm. Ett av Rolf Palvéns verk som visas i utställningen Motljus.
Skoldag, ca 7 x 8 cm. Ett av Rolf Palvéns verk som visas i utställningen Motljus.