Ur videoverket The Scavenger Collapse.

Ur videoverket The Scavenger Collapse.

Känner du till blåkråkan? Det är en vackert turkosfärgad kråkfågel som fram till 1967 häckade i Sverige men som nu anses nationellt utdöd. På Växjö konsthall står den i fokus i utställningen Office for Continuing Research on Birds (Fågelkrönikor). Hillside Projects presenterar här ett undersökande projekt som lyfter fram flera oroande aspekter ur fågelvärlden. Frågeställningarna är många och svaren förblir inte oväntat hängande i luften.

Stockholmsbaserade Hillside Project utgörs av Emily Berry Mennerdahl och Jonas Blättern, som genom konstnärliga arbeten utforskar samtiden. Bland annat genom sina fågelkrönikor, som här i konsthallen smälter samman till en gemensam utställning. De handlar om den europeiska blåkråkans försvinnande, den indiska gamens utdöende samt om fåglar som rapporterats ha krockat med flygplan. Under 2025 deltog duon i konstnärsresidenset HULT, så här finns också en lokal förankring i de observerande exkursioner som gjorts till Husebymaden. En känd fågellokal i Alvesta kommun, dit många ornitologer dras.

Utställningen påminner verkligen om ett kontor, då delen som handlar om flygplansdödade fåglar presenteras i form av åtskilliga hyllmeter med pärmar. Verket Monument to All the Birds är en dyster runa över dessa, som dock piggas upp av färgglada pärmryggar. Budskapet som gömmer sig i statistiken blir än tydligare i gruppens performance, där ett antal incidenter reciteras sakligt med monoton stämma.

En röst som konstant hörs genom lokalen är den som hör till videoverket The Scavenger Collapse. Genom utfodringen av indiska gamar med nötkadaver lyfts kretsloppets eviga fråga om att äta eller ätas. Den kvinnliga speakern efterliknar David Attenborughs välkända dialekt och tonfall, vilket ger skildringen en obehaglig känsla av satir. Närvaron av en betraktande person skapar också en märklig distans i förhållandet mellan människa och natur. Har vår roll gentemot miljön blivit rent filantropisk?

På många sätt är Office for Continuing Research on Birds en mycket konkret och gedigen redovisning, med fysiska artefakter och ambitiöst insamlade data. Samtidigt är den abstrakt i den mening att den praktiska naturvetenskapen lämnas utanför. Fokus ligger istället på att skildra de miljömässiga och klimatologiska förändringar som sker på ett globalt plan, och som ur ett fågelperspektiv kan te sig så här. Rent konstnärligt väcker den intresse och känslor för frågor om arters bevarande eller befarade utdöende. Man lämnar konsthallen med en känsla av sorg och otillräcklighet över den pågående mänskliga inverkan. I bästa fall sår samma frustration nya frön till handling.