Thomas Lissing 
Detalj ur titelverket One more thing to remember.
Att ”sätta staden på kartan” är en ofta förekommande plattityd i kommunala sammanhang. Men kan någon realisera det lika bra som en residenskonstnär på tillfälligt besök? Serbiske Branislav Nicolić har på två veckor skapat en fysisk upplevelse av Växjö, en kartbild av återbrukat material som nu visas på Italienska palatset.
På golvet brer ett färgglatt och tredimensionellt lapptäcke ut sig. En mångfald av former, strukturer och mönster som tillsammans bildar den geografiska yta som definierar Växjö stad. Från Sandsbro i norr till Telestad i Söder.
Bygget är gjort av återbrukat material och verket är till stora delar abstrakt. Men står man på rätt plats i rummet kan man ana kartbilden genom konturen av stadsgränsen och sedan orientera sig med hjälp av vattendragen som framträder i blått. Då upptäcker man också den tydliga nord-sydliga riktning som konstruktionen har.
Där tar de uppenbara likheterna med verkligheten slut. Några uppenbara landmärken går inte att enkelt identifiera. Jag försöker, men hittar inga direkta kännetecken. Ett möjligt undantag är domkyrkans plats, som markeras av en liggande målpinne för ett krocketspel. Den skulle kunna vara en markering av ett epicenter, ett nav att förhålla sig till i geografin. Precis som målpinnen är i fokus under spelets gång. Men här finns inga övriga synliga referenser till verklig stadsbyggnad, historia eller demografi.
Verket är resultatet av en workshop där flera lokala och internationella konstnärer deltagit, under ledning av Nicolić. Det kan förstås tyckas insmickrande att som utifrån kommande konstnär producera en kartbild av själva residensorten, men resultatet är både väl sammanhållet och intressant. Nicolić utmanar oss att se på vår stad med nya ögon och betrakta den från flera håll. Landskapet är till stora delar bekant men också helt annorlunda och svårtolkat. Här finns såväl igenkänning som obesvarade frågor.
I det intilliggande rummet hittar man tillägget som ger One more thing to remember ytterligare en tänkvärd dimension. Här har alla spillbitar och rester från bygget sparats, som i en välfylld snickarbod à la Pettson. Här anar man pusselbitarnas oregelbundna kanter i negativ form, alla de stycken som blivit över eller valts bort när verket formades. Det ger plötsligt en intressant tankeställare kring hur Växjö stad förhåller sig till sin omgivning, de resterande delarna av kommunen. Är landsbygden utanför stadsgränsen något som vi i staden fjärmat oss från och satt på undantag? Något vi gömmer i garderoben? Jag är nästan säker på att Branislav Nicolić inte tänkt i just de banorna, men som mångårig Växjöbo är det lätt att ta all gestaltning och icke-gestaltning personligt. Det kommer liksom lite nära.
Branislav Nicolić, boende och verksam i Belgrad, har på senare tid nått internationella framgångar. Han inkorporerar gärna kartbilder i sitt skapande för att förena fysiska platser med minnen och sociala sammanhang. Precis så som också sker här på Italienska palatset. Var och en som besöker utställningen kommer utan tvekan börja leta efter sina personliga riktmärken och hållplatser i kartan.
Utställningen består också av ytterligare fysiska verk samt två videoverk.
- One more thing to remember – Branislav Nicolić
- Italienska palatset – Växjö
- 7 – 25 juni 2026
